Sakta men säkert försvinner allt det fina, allt som betydde så mycket. Det som var så viktigt för mig! Är så djupt ledsen och orkar inte tänka mer...

Att gång på gång bli sviken och lämnad på en plats man inte vet hur man ska kunna ta sig där ifrån gör mig galen. Jag behöver kontrollen, berhöver bekräftelsen - är det så svårt?
Kräver inte allt för mycket, ärligheten varar längst och tillsammans vill jag gå vidare...